Ibland är jag rädd för att dö. Är det syndigt att vara rädd för döden?

Jag uppskattar din ärlighet.

Din fråga ger anledning att granska olika sätt att se på döden och söka oss fram till vad som är förenligt med Guds ord och hur Guds barn bör förhålla sig. Inte låtsas om döden? Många människor försöker ignorera döden eller tona ner hur verklig och oundviklig den är. Det är vanligt att tala om döden på ett vagt och försiktigt sätt. Unga ser döden som reserverad för gamla. Gamla gör upp listor på saker de ska hinna göra och tränger så bort tankarna på döden. Men döden fortsätter att vara något som vi alla kommer att ställas inför. Inga hektiska aktiviteter, ingen träning eller diet, inga meditationer och inga penningsummor kan ändra på det.

Vara rädd för döden?

Du är inte ensam om att vara rädd för döden. Döden är en fiende och en tjuv, inte en välmenande vän. Döden påminner oss om vår synd och den gudomliga lagens förbannelse för syndare. Döden skiljer oss från våra kära och för med sig sorg och bedrövelse. Jesus grät över sin vän Lasarus död och hur den påverkade hans familj - trots att han visste att han skulle väcka Lasarus till liv igen. Men att hata döden och önska att den inte fanns är inte samma sak som att frukta den.

Tidvis kanske vi inte känslomässigt skiljer på sådana likartade sätt att reagera. Ibland fruktar vi inte så mycket döden som själva döendet. Vi undrar om döden ska bli smärtsam och utdragen.

Alla behöver komma underfund med sina egna känslor när det gäller detta, men låt oss skilja mellan att frukta för döendet och frukta själva döden. Det ligger inget förtjänstfullt i att frukta döden. Det är inte vad Gud vill att vi ska göra. Skriften uppmanar oss att inte vara rädda för döden. Om jag än vandrar i dödsskuggans dal fruktar jag intet ont, ty du är med mig (Ps. 23:4). Paulus skrev till filipperna: Ty för mig är livet Kristus och döden en vinst (Fil. 1:21). De många återkommande uppmaningarna att inte frukta och de många argumenten som gör oss rustade att handskas med fruktan visar på ett bättre förhållningssätt.

Vilja dö?

Föremålet för vår tro, Jesus och hans ställföreträdande död och uppståndelse, ger nyckeln till hur vi kan höja oss över fruktan för döden. Döden har blivit besegrad. Dödens udd togs bort när Kristus lydde lagen och vann förlåtelse åt oss. För dem som tror på Kristus blir döden ett gudomligt verktyg som befriar oss från vår jordiska pilgrimsfärd på väg till härligheten. Jämsides med känslor av obehag inför denna fiende kan vi i Kristus se döden som en tjänare åt vår Frälsare och åt oss, hans återlösta folk.

Lugnt se fram emot döden?

Gud uppmanar oss gång på gång att vara vaksamma och varje dag ta med döden i beräkningen. Vi kan med tillförsikt och lugn tänka på döden, hantera ängslan genom att fokusera på Kristi fullkomliga verk för oss, påminna oss det när vi bereder oss att lämna den här världen och öva oss i en sund iver att acceptera verkligheten när och var det behagar Gud. Petrus har en av mina favoritbeskrivningar av Jesus under hans lidande och korsfästelse: När han blev smädad smädade han inte igen, och när han led hotade han inte utan överlämnade sin sak åt honom som dömer rättvist (1 Petr. 2:23). Jesus anförtrodde sig åt sin Fader i sitt djupa lidande. Trots de otroliga plågor han fick utstå och trots att han måste möta döden på ett sätt som vi aldrig behöver göra gjorde han det med förtröstan. Han accepterade döden när han gav sitt liv av fri vilja (Joh. 10:18). Även om vi kämpar med fruktan och svaghet har vi förmånen att vara lika vår Frälsare när vi möter döden. Vi vinner en överväldigande seger genom honom som har älskat oss.

Av professor Forrest Bivens, Forward in Christ april 2009